2017 Wesson
Utseende
2017 Wesson | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Max Wolf |
Upptäcktsplats | Heidelberg |
Upptäcktsdatum | 20 september 1903 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (2017) Wesson |
Alternativnamn | A903 SC, 1936 FA2, 1949 CG, 1950 LD1, 1970 GE, 1974 QJ1[1] |
Uppkallad efter | Mary Joan Wesson Bardwell[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Flora-asteroid |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,672 AU |
Perihelium | 1,833 AU |
Halv storaxel | 2,252 AU |
Excentricitet | 0,1863095 |
Siderisk omloppstid | 3,38 år |
Medelomloppshastighet | 19,85 km/s |
Medelanomali | 36,50° |
Inklination | 4,862° |
Longitud för uppstigande nod | 171,3° |
Periheliumargument | 136,4° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 7,22 km |
Synodisk rotationsperiod | 3,4 h |
Albedo | 0,200 |
Absolut magnitud (H) | 12,81[3] |
2017 Wesson eller A903 SC[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes 20 september 1903 av den tyske astronomen Max Wolf i Heidelberg. Den är uppkallad efter Mary Joan Wesson Bardwell[2], som var gift med astronomen Conrad Bardwell.
Asteroiden har en diameter på ungefär 7 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Flora.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 2017 Wesson” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2017. Läst 8 november 2016.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2017) Wesson. Springer Berlin Heidelberg. sid. 163. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2018. Läst 16 november 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|